LIT Blogg

Odontologisk litteracitet hos tandläkarstudenter – en enkät som uttryck för professionell, akademisk och skönlitterär litteracitet

Tandläkarprogrammet är en universitetsutbildning som ställer höga krav på akademisk litteracitet, exempelvis när studenterna skriver sitt examensarbete. Samtidigt är den professionella litteraciteten central i utbildningen. Blivande tandläkare behöver kunna kommunicera så att patienter förstår behandlingsplaner och kollegor kan ta del av journalanteckningar. Tandläkare behöver också kunna bemöta patienter med respekt och empati, vilket kan kopplas […]

Läs mer

Att tala om språk i NO – metaspråkliga samtal i transspråkande klassrum

Hur kan lärare ta tillvara elevers flerspråkighet i undervisningen? Och vad krävs för att elever verkligen ska förstå naturvetenskapliga begrepp, inte bara kunna översätta dem? I en aktuell studie om metaspråkliga samtal i transspråkande NO‑klassrum lyfts en viktig pusselbit fram: att tala om språk är avgörande för lärandet. När flera språk blir en resurs I […]

Läs mer

Demokratisk historieundervisning eller historieundervisning om demokrati?

När jag hösten 2025 analyserade elevsvar från det nationella provet i historia i årskurs 9 ville jag förstå vilka historiska personer svenska elever lyfter fram som demokratiska förebilder, men framför allt vilka argument de använde fram för att förklara sina val. Studien bygger på 431 elevsvar från det nationella provet genomfört vårterminen 2017. Eleverna ombads […]

Läs mer

Förutsättningar för ämneslitteracitet när författare och andra professionella deltar i den tidiga läs- och skrivundervisningen

En viktig del i utvecklingen av ämneslitteraciteter är att elever får möjlighet att lära av experter och använda sina kunskaper i kommunikativa sammanhang som sträcker sig bortom klassrummet. I grundskolan undervisar dock lärare i många ämnen och kan därför inte vara specialister inom alla områden. Vad händer i den tidiga skrivundervisningen när elever möter andra […]

Läs mer

Ämneslitteracitet: en saknad länk i tidig läs- och skrivundervisning?

I ett tidigare blogginlägg redovisade jag resultaten av en enkät rörande lärares språkbruk vid tidig läsundervisning i förskoleklass eller år 1. Via enkäten ville jag undersöka hur lärare talar om fenomen som till exempel ljud-/bokstavkoppling, att ljuda, identifiera morfem samt hur de definierar och förklarar dessa begrepp. Använder de vardagsnära språk eller mer ämnesspecifika termer? […]

Läs mer

När existentiella frågor möter mänskliga rättigheter: religionsklassrummet som demokratilabb

Vad gör vi när eleverna i skolan frågar: “Vad är rätt och rättvist?” “Spelar religion någon roll?” “Hur ska vi leva tillsammans?” Detta är viktiga existentiella frågor som berör – och som formar oss som både människor och medborgare. I denna blogg vill vi lyfta fram ett par saker som vi särskilt fokuserar på i […]

Läs mer

Klimatlitteracitet – en spökhistoria för utbildningspraktiken

Låt mig guida er in i denna spökvandring. Men först kanske det kan vara på sin plats att fundera över spöket i sig.  I en existentiell och metaforisk kontext fungerar spöket som symbol för ett inbillat eller projicerat hinder som uppstår ur rädsla för att möta verkligheten. Spöket gestaltar både det okända och det vi […]

Läs mer

Videoessän som verktyg för medielitteracitet i akademin

I en tid där digitala medier genomsyrar alla aspekter av samhället blir medielitteracitet en avgörande kompetens. Det handlar inte bara om att förstå innehållet i medier, utan om att kunna analysera, skapa och kritiskt förhålla sig till multimodala uttryck. För mig är videoessän en kreativ och kritisk metod som möter detta behov. Generellt kan en […]

Läs mer

Från läsande till akademiskt skrivande – på andraspråket

I en tid där läsförståelsen sägs dala i takt med att allt färre orkar läsa en roman som inte går att lyssna på (se t.ex. Tattersall Wallin, 2022), är det viktigt att lyfta fram en grupp som sällan syns: vuxna flerspråkiga läsare. Jag syftar här på den delen av befolkningen som har svenska som andraspråk […]

Läs mer

Vad händer när elevers matematiska bilder förändras?

Under höstterminens första veckor besökte jag regelbundet ett klassrum i årskurs 1 som en del av mitt avhandlingsarbete. I klassrummet kommunicerades matematik ofta med siffror, symboler och regler. Jag noterade en flicka, Hanna, som ritade sina lösningar i läroboken som små berättelser. Hennes bilder innehöll färglagda figurer med ögon, hår och uttrycksfulla ansikten. Barn åt […]

Läs mer

Literacy and inclusive teaching
Privacy Overview

This website uses cookies so that we can provide you with the best user experience possible. Cookie information is stored in your browser and performs functions such as recognising you when you return to our website.

Read more about what cookies this site is using at our privacy policy.