Kritisk litteracitet går tillbaka till Paulo Freires arbete och texter om kritisk pedagogik. Freire (1972) förstod språket som bärare av makt och att språket också skapar vår verklighetsuppfattning. Utifrån den utgångspunkten menade han att eleverna måste kunna reflektera kritiskt över språket i läs- och skrivprocessen. Samtidigt som språket anses konstruera vår uppfattning av verkligheten finns […]
Den här berättelsen börjar i en liten del av världen, en klassrumsaktivitet i teknikämnet, där eleverna tillsammans undersöker hur världen runt dem är beskaffad. Vad pratar eleverna om i teknik? Jag kliver in i ett årskurs 2-klassrum där huvudfokus ligger på att utveckla elevernas förmåga att förstå och utvärdera teknik. Arbetet har precis inletts, och […]
Digitaliseringen har medfört en växande användning av rörlig bild som kommunikationsform inom de flesta områden och situationer. Nya tekniker för produktion och konsumtion skapar nya sätt att kommunicera audiovisuellt men påverkar också vad vi kommunicerar och varför. Unga människor är idag både producenter och konsumenter av medieinnehåll. Gränserna mellan konsumtion och produktion har suddats ut. […]
Litteracitet brukar från ett traditionellt perspektiv beskrivas som elevers och studenters generella läs- och skrivförmågor men också utifrån deras förmåga att hantera siffror och enkla problemlösningssituationer i vardagen. Vad är ämneslitteracitet? I forskningsprogrammet Disciplinary literacy and inclusive teaching (LIT) ser vi dessa grundläggande förmågor som avgörande och viktiga men samtidigt alltför begränsade för att beskriva […]
Intresset för skolans NO-ämnen bland 15-åringar är låg i många västländer, enligt bland annat PISA-studierna (t.ex. OECD, 2016; 2019). Andra studier pekar på stort intresse och engagemang för ny forskning, tekniska tillämpningar och vetenskap som kommuniceras på ett populariserat sätt (t.ex. Davidsson, 2009). Utifrån dessa resultat borde det vara fruktbart att inkludera ny naturvetenskaplig och […]
Medvetenheten om språkliga dimensioner i ämnesundervisning har ökat det senaste decenniet genom forskningsstudier, pedagogisk litteratur och kompetensutvecklingssatsningar. Fokuset har till större delen legat på läsande och skrivande i andra ämnen än svenska och svenska som andraspråk. I det här blogginlägget vill jag belysa hur lärare hanterar språkliga stötestenar i arbete med romaner och bilderböcker.
Är det någon skillnad i att skriva en examinationsuppgift gentemot att skriva själv? Behöver högskolestudenter stöd i samskrivande eller räcker det med att de känner till hur man skriver akademiska texter? Det är exempel på frågor som Dennis Augustsson och jag undersöker inom ramen för ett internationellt projekt, finansierat av EU.
