Om olika landsbygders olika litteraciteter Det omgivande samhällets betydelse Forskning om skola och utbildning handlar oftast om skolor i urbana miljöer. Det är inte särskilt märkligt att man fokuserar på stora städer. Universitet och skolforskare befinner sig på samma platser och det är en fördel att forskare studerar platser de har god kännedom om. Men, […]
Vad kan AI-litteracitet vara för en matematiklärare? Blir AI-litteracitet annorlunda just i ämnet matematik? Forskning pågår och det är för tidigt att ge ett exakt och uttömmande svar på dessa frågor. Vad gäller den första frågan har jag sedan 2020 i mitt avhandlingsarbete undersökt förutsättningarna för matematiklärare att undervisa om kritiska perspektiv på AI-algoritmer i […]
Ämnesinnehållet i olika skolämnen är nära sammanbundet med både språkliga och andra uttryckssätt. Lärare har därför en viktig och komplex uppgift i att stödja alla elevers utveckling av ämneskunskaper och ämnesspråk. Denna uppgift är inte minst utmanande i språkligt heterogena klassrum, där elever kan behöva språklig stöttning i att närma sig ett mer specialiserat ämnesinnehåll. […]
Marie Sjöblom skrev LIT:s senaste blogginlägg om lyssnandets litteracitet. I inlägget uppmärksammades betydelsen av att bredda samtalet och förståelsen av ämneslitteracitet till att omfatta mer än att läsa och skriva i olika ämnen. Även i det här inlägget vill jag bidra med en breddad förståelse av ämneslitteracitet genom att uppmärksamma betydelsen av visuell litteracitet, vilken […]
Begreppet litteracitet är brett, och kopplas oftast till läsande och skrivande i olika ämnen. I det här blogginlägget vill jag emellertid bredda detta ytterligare och reflektera kring hur lyssnande hör ihop med litteracitet. Eftersom fokus vanligtvis är på hur elever läser och skriver, verkar lyssnande ibland glömmas bort. Men lyssnande är ju också betydelsefullt för […]
”Hur äter man en elefant? En tugga i taget.” (Engelskt ordspråk) När vinterhögtider närmar sig tittar vi ofta bakåt på året som har gått. I år lanserade LiT den här bloggen och med detta inlägg tittar vi stolt tillbaka på våra bidrag från olika forskningsfält inom lärarutbildning. Under 2023 har ni kunnat läsa olika ingångar […]
Inom naturvetenskapernas didaktik framhålls vikten av att förstå hur elever utvecklar förmågan att förstå, tolka och använda information, metoder och arbetssätt. Forskning visar att ett aktivt deltagande med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper är avgörande för elevers socialisering in i ett mer naturvetenskapligt sätt att se på världen. Med andra ord handlar […]
Skolans uppdrag är att stötta alla elever så att de kan utveckla matematisk litteracitet. Begreppet matematisk litteracitet handlar om relationen mellan skolmatematik och matematikanvändning utanför skolan (Jablonka, 2003) och om individens möjligheter att utanför skolan använda och ha nytta (och glädje) av den matematik som lärts i skolan. I denna text diskuterar jag en viss […]
Kanske kan det upplevas som märkligt att använda begreppet litteracitet i samband med matematik. Visserligen har matematik sitt symbolspråk, men matematik är ju något annat än att läsa och skriva. Så vad är då matematisk litteracitet? Vad är matematisk litteracitet? Matematisk litteracitet handlar om individens möjligheter att utanför skolan använda och ha nytta (och glädje) […]
Kritisk litteracitet går tillbaka till Paulo Freires arbete och texter om kritisk pedagogik. Freire (1972) förstod språket som bärare av makt och att språket också skapar vår verklighetsuppfattning. Utifrån den utgångspunkten menade han att eleverna måste kunna reflektera kritiskt över språket i läs- och skrivprocessen. Samtidigt som språket anses konstruera vår uppfattning av verkligheten finns […]