Ämnesdidaktik och ämneslitteracitet som forskningsfält

I lärarutbildningsutredningen Ämneskunskaper och lärarskicklighet – en reformerad lärarutbildning (2024) föreslås att ämnesdidaktiken ska ta större plats i framtidens lärarutbildningar. Utredningen lyfter fram behovet av ökad forskningskompetens inom ämnesdidaktik. Dessutom pekar utredaren på att utbildningen i större utsträckning än idag behöver baseras på aktuell forskning om lärande och undervisning. Forskningen ska framför allt vara kopplad till ämnesdidaktiken samt vara relaterad till undervisningen i ämnen. Ett språkutvecklande arbetssätt och flerspråkighet som resurser lyfts också fram som viktiga områden. Utredningen pekar dessutom på att lärarutbildningarna behöver mer resurser för att kunna genomföra dessa förändringar.  

I utredningstexten ses ämnesdidaktik främst ur ett praktiskt perspektiv. Detta är naturligtvis viktigt, men vi vill framhålla att ämnet är ett forskningsområde med stark förankring i både teori och praktik, vilket i sin tur möjliggör en undervisning på vetenskaplig grund. Denna praktiknära forskning ser vi som en förutsättning för att utveckla lärares praktik och elevers lärande. Att undervisa blir då en praktik som behöver vara väl förankrad i forskningsbaserade och ämnesdidaktiska teorier om lärande och undervisning.

Hur talas det om ämnesdidaktisk forskning i ett internationellt perspektiv?

I ett internationellt perspektiv finns den ämnesdidaktiska forskningen huvudsakligen inom ”education” eller mer specifikt inom underliggande ämnesområden som exempelvis ”Science education”, ”Mathematics education”, ”History education”, eller ”Language education” med flera. Inom dessa forskningsområden studeras lärande och undervisning i skärningspunkten mellan ämnesinnehåll och elevers lärande, från förskola till universitet. Till denna forskning bidrar Forskningscentrumet LIT (Litteracitet och inkluderande undervisning) som är ett utbildningsvetenskapligt och ämnesdidaktiskt centrum vid Malmö universitet. Centret har sin bas i en stark ämnesdidaktisk forskningstradition vid universitetet samt i forskarutbildning och lärarutbildning (se https://litresearch.se/).

LITs fokus är ämneslitteracitet

LIT har fokus på ämneslitteracitet i skolans olika ämnen (Jakobsson et al., 2022) och forskningen kan huvudsakligen definieras som ämnesdidaktisk. Ett viktigt perspektiv är att undersöka på vilka sätt ett språkutvecklande arbetssätt och flerspråkighet kan utgöra resurser i undervisningen. Resultaten från denna forskning pekar på att eleverna ska ges möjlighet att utveckla ämnesspråk och ämneskunskaper parallellt samt att en samverkan mellan dessa förstärker lärandet. Dessutom visar forskningen att läraren behöver ha en medvetenhet om de språkliga krav som ställs i ämnesundervisningen och hur man kan använda ett ämnesrelaterat språk och mer vardagliga uttrycksformer i undervisningen. För flerspråkiga elever är identitetsutveckling i relation till ämnet en viktig faktor i forskningen. Inom samtliga dessa områden, och andra, bedriver vi forskning inom ramen för flera projekt (se övriga blogginlägg och https://litresearch.se/research/).

Ämnesspråket har betydelse för ämneskunskaperna

Internationell forskning har under senare år haft ett ökat fokus på elevers ämneslitteraciteter och ämnesspråk. Det innebär ett fokus på elevers språkliga och ämneslitterära förmågor när det gäller att analysera, resonera, argumentera, definiera, beskriva och dra slutsatser samt hur undervisningen kan stödja utvecklingen av dessa förmågor. Resultaten från denna forskning visar att elevernas språkliga och begreppsliga utveckling inom olika ämnesområden är starkt sammanbundna och oskiljaktiga och påverkar varandra på ett positivt sätt. Exempelvis visar studier att elevers prestationer i PISA är starkt relaterat till hur eleverna förstår och kan använda de specifika ämnesspråken i proven. Flera forskare menar också att för att lyckas skapa engagemang och förståelse i undervisningen är det nödvändigt att underlätta elevernas förståelse av relationen mellan vardagliga erfarenheter och språkanvändning å ena sidan och ämnesinnehållet å andra. I dessa sammanhang behöver de flerspråkiga eleverna en särskild uppmärksamhet då de står inför den dubbla uppgiften, att lära sig ett nytt språk samtidigt som de ska lära sig ämnesinnehållet med hjälp av detta nya språk.

Lärarutbildningen i framtiden

Vi ser därför positivt på ett ökat ämnesdidaktiskt fokus i lärarutbildning i framtiden samtidigt som vi vill framhålla behovet av ökade resurser till forskning inom området.

Referenser:

Jakobsson, A., Nygård Larsson, P., & Bergman, L. (Eds). (2022). Ämneslitteracitet och inkluderande undervisning. Studentlitteratur AB.