Att utveckla ämneslitteraciteter i språkligt heterogena klassrum

Ämnesinnehållet i olika skolämnen är nära sammanbundet med både språkliga och andra uttryckssätt. Lärare har därför en viktig och komplex uppgift i att stödja alla elevers utveckling av ämneskunskaper och ämnesspråk. Denna uppgift är inte minst utmanande i språkligt heterogena klassrum, där elever kan behöva språklig stöttning i att närma sig ett mer specialiserat ämnesinnehåll.

Andraspråksforskare betonar att elever behöver möta en utmanande undervisning kombinerad med rikt kontextuellt stöd, såsom bilder, gester, konkreta och kollaborativa aktiviteter, interaktiva arbetssätt och explicita instruktioner (Cummins, 2017; Gibbons, 2006). Forskning tyder också på att andraspråkselever gynnas av en undervisning som utvecklar kunskaper om språk (metaspråk) (de Oliveira & Schleppegrell, 2015). Men studier lyfter även risken för att ett metaspråkligt fokus kan leda till att språket blir ett lärandeobjekt i sig och isoleras från ämnesinnehållet (Uddling, 2019).  

Att inte ge språk och begrepp för stort fokus

Samtidigt som de språkliga uttrycksformerna är grundläggande i ett skolämne, är det med andra ord en balansgång att uppmärksamma dessa uttrycksformer med bibehållet ämnesinnehåll i fokus och utan att arbetet med språk, ämnesbegrepp och text tar överhanden.

Utifrån synsättet att innehåll och språk konstituerar varandra behövs istället ett fokus på ämnesspecifika kunskaper där eleverna successivt närmar sig de ämnesrelevanta kunskaperna. En sådan undervisning kan skapa produktiva relationer mellan elevernas erfarenheter och olika språkliga resurser samt skolämnets kunskaps- och uttrycksformer.

Utforskande och engagerande aktiviteter

Att uppmärksamma ett skolämnes språkliga aktiviteter behöver med andra ord inte innebära att språk och begrepp blir utgångspunkt och fokus i undervisningen i exempelvis SO- eller NO-ämnen. Istället kan denna undervisning skapa möjligheter för elever att lära genom utforskande och engagerande arbetssätt samt en dialogisk hållning där olika perspektiv möts. I språkligt heterogena klassrum är det dessutom viktigt att fundera över vems erfarenheter och vardagsspråk man utgår från och hur elevers skilda språkliga repertoarer kan utgöra resurser i exempelvis flerspråkiga utforskande samtal (Karlsson, Nygård Larsson & Jakobsson, 2020). Utforskande och engagerande aktiviteter behöver dock kombineras med att läraren samtidigt stöttar eleverna i att närma sig ämnesspecifika kunskaper och uttryckssätt.

Brobyggande språkliga rörelser

Språk- och kunskapsutveckling handlar till stor del om att röra sig från ett mer personligt vardagligt talspråk till ett mer distanserat skriftspråkligt och specialiserat språkbruk. Därför kan elevers mer vardagliga kommunikation i grupper samt muntlig klassrumsinteraktion ses som medel för att stötta språk- och kunskapsutvecklingen, och brygga över till ökad förståelse och produktion av skriftliga ämnestexter. Gibbons (2006) framhåller vikten av stödstrukturer i undervisningen. Genom stödstrukturer skapas brobyggande rörelser mellan praktiska aktiviteter, par- och gruppsamtal, helklassamtal samt läsande och skrivande. Sådana aktiviteter bidrar till att stödja eleverna i att närma sig mer specialiserade uttryckssätt (Nygård Larsson, 2011).

Metakunskaper

Det kan i flera skolämnen även vara mer ändamålsenligt att tala om metakunskaper snarare än metaspråk. Metakunskaper medger ett bredare och mer integrerat synsätt som innefattar ämnets centrala aktiviteter och uttrycksformer. Lemke (1990) uttrycker exempelvis detta som att eleverna ”gör” naturvetenskap på ämnesspecifika sätt, genom tal, skrift och andra uttrycksformer (modaliteter).

Just de naturvetenskapliga ämnena kan uppfattas som otillgängliga av eleverna (Lemke, 1990). I en studie (Nygård Larsson, 2022) prövade därför en NO-lärare arbetssätt som tydliggjorde ämnesinnehåll och ämnesspråk samt ökade elevernas deltagande och engagemang. I korthet innebar arbetssättet att undervisningen tog sin utgångspunkt i utforskande gruppaktiviteter som sedan vidarefördes genom helklassamtal där elevernas vardagskunskaper och språkliga resurser bekräftades som viktiga bidrag, samtidigt som läraren utvidgade innehåll och uttrycksformer.

Medkunskapande

Enligt NO-läraren fick han med arbetssättet med sig eleverna på ett sätt han oftast inte lyckats med. Han upplevde eleverna som engagerade och aktivt deltagande. Här bidrar sannolikt variationen av grupparbete och stöttande helklassamtal. Centralt är troligen även det utforskande och mer dialogiska samtalsklimatet, vilket medför ett situationsskapat elevengagemang kopplat till en bekräftelse av eleverna som aktiva medkonstruktörer av kunskapen.

Lärarens bekräftande förhållningssätt kan ses som ett sätt att stärka elevernas identiteter som NO-elever. Detta synliggörs bland annat i frågor och kommentarer som ”Ni tänker precis som en biolog”, ”Är det så du tänker också?”, och ”Kolla så smarta vi är!”. Det kan även beskrivas som att läraren förstärker elevperspektivet samtidigt som ämneskunskaperna fördjupas mer långsamt, vilket kan ses som att de ”kunskapande” elevernas resurser inledningsvis får ett större utrymme till förmån för mer omedelbart fokus på specialiserade kunskaper (jfr Maton, 2014). Ytterst handlar tillvägagångssättet om att främja elevernas medkunskapande i skolämnet.

Ur ett undervisningsperspektiv kan det förstås som att röra sig på ett kontinuum mellan dels elevernas resurser och perspektiv, dels ett mer ämnesorienterat fokus. Genom denna rörelse stöttas eleverna i att närma sig ämneskunskaper och ämneslitteracitet.   

 

Referenser

Cummins, J. (2017). Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tid. Natur & Kultur.

Gibbons, P. (2006). Bridging discourse in the ESL classroom. Continuum.

de Oliveira, L. C. & Schleppegrell, M. J. (2015). Focus on grammar and meaning. Oxford University Press.

Karlsson, A., Nygård Larsson, P. & Jakobsson, A. (2020). The continuity of learning in a translanguaging science classroom. Cultural studies of Science Education, 15(1), 1–25.

Lemke, J. L. (1990). Talking science: Language, learning, and values. Ablex Publishing.

Maton, K. (2014). Building powerful knowledge: The significance of semantic waves. I B. Barrett & E. Rata (Red.), Knowledge and the Future of the Curriculum (s. 181–197). Palgrave Macmillan.

Nygård Larsson, P. (2011). Biologiämnets texter: Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass. Doktorsavhandling, Malmö högskola.

Nygård Larsson, P. (2022). Språklärare i NO-undervisning? Ämneslitteracitet och integrerat kunskapsbyggande i språkligt heterogena klassrum. Forskning om undervisning och lärande10(2), 26–54.

Uddling, J. (2019). Textsamtalens möjligheter och begränsningar i språkligt heterogena fysikklassrum. Doktorsavhandling, Stockholms universitet.