Ämneslitteracitet – nyckeln till en likvärdig kunskapsutveckling i de naturvetenskapliga ämnena

Inom naturvetenskapernas didaktik framhålls vikten av att förstå hur elever utvecklar förmågan att förstå, tolka och använda information, metoder och arbetssätt. Forskning visar att ett aktivt deltagande med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper är avgörande för elevers socialisering in i ett mer naturvetenskapligt sätt att se på världen. Med andra ord handlar litteracitet inom de naturvetenskapliga ämnena om att utveckla tilltro på sin förmåga att vara en samhällsmedborgare som tar ett aktivt ansvar för sin kunskapsutveckling och framtiden. Det senare är betydelsefullt både för individens utveckling, och för en hållbar samhällsutveckling.

Ämnesspråk

Språket och ämnesinnehållet är intimt sammanflätade, och utvecklingen av det ämnesspecifika språket går hand i hand med elevernas kunskapsutveckling. I NO-undervisning utgör ämnesspråket en viktig förutsättning för att förstå och organisera ämnesinnehåll och aktiviteter (Lemke, 1990). Det naturvetenskapliga lärandet är en process som medieras både genom språket och andra multimodala representationer, såsom modeller, grafer och symbolspråk. Det ämnesspecifika språket blir därför ett värdefullt verktyg som hjälper elever att beskriva och förklara det naturvetenskapliga ämnesinnehållet men också stärker elevernas förmåga att fördjupa sin förståelse inom ämnet. Det innebär att lärare måste integrera språket och ämnesinnehållet som sammanhängande delar av NO-undervisningen och förtydliga ämnesspråkens centrala roll för elevers begreppsutveckling och lärande.

Den nedåtgående spiralen

Hur ser det då ut i flerspråkiga NO-klassrum, där kanske flera av eleverna samtidigt håller på att utveckla de nationella språk som undervisningen bedrivs på? Flera studier både i Sverige och runt om i världen pekar på att lärare ofta anpassar NO-undervisningen till elevers kunskaper i undervisningsspråket snarare än till elevernas ämneskunskaper (se exempelvis Buxton & Lee, 2014). Den nedåtgående spiralen blir då ett faktum och följande kan ske:

  • NO-undervisningen anpassas till elevernas språkliga förmågor
  • Ämnesspecifika ord och begrepp väljs bort
  • Ämnesinnehållet förenklas och därmed den kognitiva utmaningen
  • Kraven på elevernas prestationer sänks
  • Lägre måluppfyllelse
  • Lärare och elevers förväntningar riskerar att sänkas

En viktig fråga blir: Hur ska undervisningen i flerspråkiga NO-klassrum anpassas till elevernas ämneskunskaper så att den blir kognitivt utmanande och så att det skapas en uppåtgående spiral?

Transspråkande pedagogik

Ett sätt att få till en uppåtgående spiral är via transspråkande pedagogik, som utvecklats runt om i världen (Jakobsson, Nygård Larsson & Karlsson, 2021). I en transspråkande undervisning uppmuntras elever att använda alla sina språkliga resurser såsom exempelvis både sitt första- och andraspråk. Flera studier visar på att en transspråkande NO-undervisning skapar en mer inkluderande lärmiljö som främjar flerspråkiga elevers språkutveckling och begreppsförståelse samt deras kognitiva förmåga. Det finns även studier som visar att användningen av flera språk i undervisningen kan hjälpa elever att förstå mer komplexa aspekter såsom exempelvis naturvetenskaplig argumentation.

Multimodala aspekter i transspråkande NO-undervisning

På senare år har det även kommit allt fler studier som fokuserar på de multimodala aspekterna i transspråkande NO-undervisning (se exempelvis Pierson, Clark & Brady, 2021). Studierna undersöker hur elever och lärare använder semiotiska resurser som är nära kopplade till situationen och skapar mening genom interaktiva processer. Studierna tydliggör på vilka sätt kommunikativa resurser som bildspråk, gester, föremål och kroppsspråk och digitala hjälpmedel kan skapa ökade möjligheter för meningsskapande i NO-klassrum. Dessa studier är speciellt betydelsefulla för utvecklingen av en transspråkande NO-undervisning i klassrum där elever är ensamma om att tala ett språk, något som är vanligt förekommande i många svenska klassrum idag.

Behov av ytterligare forskning

Transspråkande undervisning utgör en värdefull beståndsdel i en språk- och kunskapsutvecklande NO-undervisning. Elevers resurser uppmärksammas och används i syfte att främja elevers utveckling av ämneskunskaper och ämneslitteracitet. Det finns därför behov av ytterligare forskning för att utveckla förståelsen för hur fler kommunikativa resurser kan samverka funktionellt och integreras i den transspråkande NO-undervisningen för att öka alla elevers möjligheter att utveckla kunskaper och litteracitet i de naturvetenskapliga ämnena.

Referenser:

Buxton, C. A., & Lee, O. (2014). English learners in science education. In S. K. Abell & N. G. Lederman (Eds.), Handbook of research on science education (Vol. 2, pp. 204–222). New York: Routledge.

Jakobsson, A., Nygård Larsson, P. & Karlsson, A. (2021). Translanguaging in Science Education. Sociocultural Exploration of Science Education 27. Springer.

Lemke, J. L. (1990). Talking science: Language, learning, and values. Norwood: Ablex Publishing Corporation.

Pierson, A. E., Clark, D. B., & Brady, C. E. (2021). Scientific modeling and translanguaging: A multilingual and multimodal approach to support science learning and engagement. Science Education, 105(4), 776–813.