Att SE en bild

Marie Sjöblom skrev LIT:s senaste blogginlägg om lyssnandets litteracitet. I inlägget uppmärksammades betydelsen av att bredda samtalet och förståelsen av ämneslitteracitet till att omfatta mer än att läsa och skriva i olika ämnen. Även i det här inlägget vill jag bidra med en breddad förståelse av ämneslitteracitet genom att uppmärksamma betydelsen av visuell litteracitet, vilken hänger nära samman med medielitteracitet som Dennis Augustsson skrev om i höstas.

Varsebli världen genom synen

Varje dag varseblir vi världen genom en ström av synintryck. Vi ser vår omvärld, vi ser människor vi möter och vi ser bilder och filmklipp som flimrar förbi i våra sociala kommunikationskanaler. En av bildens styrkor som uttryckssätt är att vi kan uppfatta den snabbt och omedelbart (Mirzoeff, 1999). Om vi jämför bild med text menar Kress och van Leeuwen (2021) att en bilds komplexa innehåll kan uppfattas genom en blick, vilket inte är möjligt när det gäller en text med motsvarande komplexitet i innehåll. Det är emellertid inte självklart att vi genom en blick ser bilden på ett sätt som innebär att vi uppfattar dess komplexitet.

Skillnaden mellan att se och att utveckla sin visualitet

Rose (2016) och Bateman et al (2017) skiljer mellan syn och visualitet. Syn innebär ögats möjlighet att reagera på ljus och att varsebli. Visualitet innebär att vårt sätt att se har påverkats av de synintryck vi har gjort och vad vi har lärt oss att uppfatta som viktigt: “We only see what we look at. To look is an act of choice” (Berger, 1972, s. 8). I olika ämnen används olika former av bilder och visualiseringar med olika syften. Att utveckla ämneslitteracitet innebär således också att utveckla visuell litteracitet.

Bilders ökade betydelse

När det gäller samhället i stort har bilders betydelse ökat under en lång tid, en förändring som förstärkts genom samhällets digitalisering. Att växa upp idag innebär att många erfarenheter av världen är visuella samt att mycket samspel mellan barn och ungdomar sker genom bilder i digitala kontexter som på Snapshat och Twitch. Även i undervisning har bilders betydelse ökat. Flertalet studier visar att elever inte på egen hand utvecklar den visuella litteracitet de behöver för att exempelvis kunna lära genom bilder i läromedel eller det språk de behöver för att kunna diskutera filmer (se exempelvis Jian, 2016; Nygård Larsson, 2011; Söderling, 2011; Wessbo, 2021). Att utveckla den visuella litteraciteten som behövs i olika fritidspraktiker är inte samma sak som att utveckla en ämnesspecifik visuell litteracitet. Elever behöver således få möjlighet att utveckla den visuella aspekten av olika ämnes litteraciteter genom undervisning.

Att skapa mening genom fotografi

Jag är nu i slutfasen av mitt avhandlingsarbete, i vilket jag undersöker hur elever skapar mening genom fotografi. Målet är att bidra med ökad förståelse för hur bilder kan användas i undervisning. Under doktorandtiden har jag varit halvtidsanställd som lektor i Burlövs kommun och i den rollen haft möjlighet att iscensätta ett utvecklingsarbete tillsammans med en grupp mellanstadielärare i Burlöv.  Vi har på olika sätt utforskat hur elever visar förståelse genom fotografier samt hur de skapar mening när de fotograferar, redigerar och samtalar om fotografier. Jag hoppas kunna återkomma med ett inlägg om avhandlingens resultat längre fram i år!

Referenser

Jian, Y.-C. (2016). Fourth graders’ cognitive processes and learning strategies for reading illustrated biology texts: Eye movement measurements [research-article]. Reading Research Quarterly, 51(1), 93-109.

Kress, G., & van Leeuwen, T. (2021). Reading images: The grammar of visual design. Routledge.

Mirzoeff, N. (1999). An introduction to visual culture. Routledge.

Nygård Larsson, P. (2011). Biologiämnets texter: Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass (Publication Number 62) [Doktorsavhandling, Malmö högskola]. DiVA. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-7456

Söderling, M. (2011). Att sätta erfarenheter i rörelse: En undersökning av hur elever i år 7 läser film och hur svenskundervisningen kan förvalta deras filmläsning [Licentiatstudie, Malmö högskola]. Malmö.

Wessbo, S. (2021). Fiktion genom två medier: En studie om gymnasieelevers meningsskapande utifrån hjalmar söderbergs novell “pälsen” och dess adaption till film (Publication Number 41) [Doktorsavhandling, Linköping University Electronic Press]. DiVA. Linköping. https://doi.org/10.3384/diss.diva-173260

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-173260

Bild

Bild skapad i Midjourney v. 6.0 av Andi Persson 241015