Att navigera mellan eländesbeskrivningar och romantisering av idyll.

Om olika landsbygders olika litteraciteter

Det omgivande samhällets betydelse

Forskning om skola och utbildning handlar oftast om skolor i urbana miljöer. Det är inte särskilt märkligt att man fokuserar på stora städer. Universitet och skolforskare befinner sig på samma platser och det är en fördel att forskare studerar platser de har god kännedom om. Men, för att kunna dra slutsatser om vad som händer under en lektion, bland eleverna och genom undervisningen så är det viktigt att också känna till hur villkoren i det omgivande samhället sipprar in genom skolväggarna och påverkar skolan. Så vad missar forskningen om den bara fokuserar på stora städer och skolor som finns i anslutning till städerna? Finns det platsbundna kunskaper som förloras genom urbaniseringen av skolsystemet?

Färre skolval erbjuds i landsbygden

Inom landsbygdsforskningen finns det många som argumenterar för detta, men få av dem ägnar sig åt forskning om utbildning. De studier som finns handlar ofta om norrländsk glesbygd och har fokus på yrkesutbildningar och karriärövergångar (ex. Rönnlund & Tollefsen 2023). Det finns också studier av registerdata som visar hur skolmarknadssystemet bidragit till att färre skolval erbjuds på landsbygden där valmöjligheterna minskar (Fjellman, Yang Hansen & Beach 2019). Därmed minskar möjligheterna att forska på landsbygdens skolor i takt med att utbudet av skolor försvinner. Och varför är detta ett problem?

All landsbygd är inte norrländsk glesbygd

Landsbygdsforskningen i Sverige utgör ett litet men intensivt forskningsfält, men sedan pandemin har intresset för landsbygden ökat. Kanske beror detta på att många som arbetar med forskning hade möjlighet att utföra sin forskning från ett fritidshus på landsbygden. Landsbygdsforskningen slår fast att det inte finns en utan flera sorters landsbygder: norrländsk glesbygd erbjuder inte samma landsbygdsvillkor som skånsk tätbefolkad åkermark.

Unga på landsbygden utmanar normer

Hanna Uddbäck (2021), Christel Avendal (2021) och Sara Forsberg (2019) är några av de forskare som menar att det finns ett särskilt kapital bundet till landsbygdslivets villkor. Att navigera mellan möjligheter och förutsättningar, villkor och gränser utifrån sina kunskaper om en plats skapar mening för unga på landsbygden trots att de är väl medvetna om att de förväntas lämna sin landsbygd för att ”bli något” och räknas. Susanna Arechoug (2022) visar hur landsbygdens ungdomar genomskådar skolans normer och utmanar de värderingar de vet att de förväntas uppfylla.

Utifrån dessa viktiga studier av unga på landsbygden går det att utläsa att de som lever på landsbygderna utmanar olika sorters ideal: såväl normer om mobilitet som urbanisering, utbildningstvånget och skolans värderingsnormer. Mekanismerna bakom utmanade normer är viktiga att undersöka för att både erkänna de kunskaper som finns i olika landsbygder och för att arbeta för en skola som motverkar exklusion. Genom att arbeta med elevernas navigering mellan den romantiserade idyll som varvas med en eländesbeskrivning av en landsbygd i förfall skulle en landbygdslitteracitet kunna utvecklas. Men om det ska ske måste det finnas kvar utbildningar på landsbygden.

Referenser

Areschoug, S. (2022). I den moraliska periferin: ungdomskultur, värden och politisk subjektivitet i rurala rumsligheter. Stockholm

Avendal, C. (2021). Förhöjd vardaglighet: unga på landsbygden gör vardag. Lund.

Fjellman, A. M., Yang Hansen, K., & Beach, D. (2019). School choice and implications for equity: the new political geography of the Swedish upper secondary school market. Educational Review, 71(4), 518–539. https://doi.org/10.1080/00131911.2018.1457009

Forsberg, S. (2019). ‘The right to immobility’ and the uneven distribution of spatial capital: negotiating youth transitions in northern Sweden. Social & Cultural Geography, 20(3), 323–343. https://doi.org/10.1080/14649365.2017.1358392

Rönnlund, M., & Tollefsen, A. (2023). School-to-work transitions in rural North Sweden : staying on in a reviving local labor market. Journal of Youth Studies. 1–18. https://doi.org/10.1080/13676261.2023.2259323

Uddbäck, H. (2021). Att stanna kvar: arbete, plats och mobilitet i småstaden. Göteborg.