Matematisk litteracitet? Matematik är väl något annat än att läsa och skriva?

Kanske kan det upplevas som märkligt att använda begreppet litteracitet i samband med matematik. Visserligen har matematik sitt symbolspråk, men matematik är ju något annat än att läsa och skriva. Så vad är då matematisk litteracitet?

Vad är matematisk litteracitet?

Matematisk litteracitet handlar om individens möjligheter att utanför skolan använda och ha nytta (och glädje) av den matematik som lärts i skolan. Förenklat skulle en kunna säga att matematisk litteracitet på olika sätt handlar om att vara i och ta sig fram i världen med (skol)matematik. Eftersom det finns många olika dimensioner av att vara i och ta sig fram i världen finns det också olika sätt att tänka kring vad matematisk litteracitet kan vara.

Olika definitioner av begreppet matematisk litteracitet

En forskare som uppmärksammat olika definitioner av matematisk litteracitet är Eva Jablonka (2003). Hon menar att en definition handlar om att utveckla individens resurser så att de ur ett samhällsperspektiv blir matematiskt nyttiga och framgångsrika i skenet av arbetsmarknadens behov. Enligt denna definition spelar matematisk litteracitet också roll för ett aktivt och demokratiskt medborgarskap eftersom mycket information kommuniceras med hjälp av matematik. Alltså, en matematisk litteractet för att kunna vara i och ta sig fram i världen som en aktiv och demokratisk medborgare. OECDs beskrivning av matematisk litteracitet bygger på denna definition (se exempelvis OECD, 2006). Detta sätt att definiera matematisk litteracitet är troligtvis det mest allmänt förekommande. Det är denna definition av matematisk litteracitet som framför allt görs gällande i den svenska grundskolans läroplan.

Med inspiration av Paolo Freires arbete (se till exempel Freire, 1972) har matematisk litteracitet definierats från perspektiv som rör social rättvisa. Utifrån denna definition kan matematisk litteracitet ge marginaliserade grupper egenmakt, eftersom matematisk litteracitet gör det möjligt att identifiera, beskriva och kommunicera sociala orättvisor. På så sätt kan marginaliserade grupper med hjälp av matematisk litteracitet påverka politiska och socioekonomiska frågor för att skapa förändring.

I en annan definition av matematisk litteracitet som Eva Jablonka (2003) för fram ligger fokus på individers kulturella identitet. Matematisk litteracitet handlar då om matematik som bärare av kulturella dimensioner av att vara och handla i världen. Det kan röra sig om att uppmärksamma och lägga lika värde i hur matematiska aktiviteter som att räkna eller mäta tar sig uttryck i olika kulturella praktiker (Bishop, 1988). Kulturella praktiker kan relatera till skolmatematik eller den formella matematiken som ett slags kulturella aktiviteter, eller till olika yrkes- eller etniska gruppers matematiska aktiviteter.

Enligt Eva Jablonka (2003) finns ytterligare en definition av matematisk litteracitet; den fokuserar på hur matematik relaterar till medvetenhet kring miljöfrågor så som till exempel global uppvärmning (se till exempel Steffensen et al., 2018). Här handlar det bland annat om att greppa och kunna relatera till matematikens dubbla roll. Å ena sidan har matematik varit en förutsättning för den teknologiska utveckling som orsakat global uppvärmning. Å andra sidan är det möjligt att med hjälp av matematik följa klimatförändringar och modellera framtida scenarion vilket bidrar till att vi exempelvis kan förstå vilka konsekvenser olika handlingar som påverkar klimatet får.

Matematisk litteracitet kan, enligt Eva Jablonka (2003), också definieras utifrån ett kritiskt perspektiv. Här handlar det om att förstå och att kunna förhålla sig till att matematik är ett kraftfullt verktyg som formaterar människors tillvaro. Till exempel att förhålla sig kritiskt till hur algoritmer i sociala medier skapar så kallade ekokammare, vilka slussar individer in i utrymmen där vissa åsikter och värderingar förstärks och andra osynliggörs. Ett annat exempel som kan nämnas är det så kallade Body Mass Index (BMI) som anger ett ideal vilket kan sägas formatera människors kroppar rent fysiskt.

De olika definitionernas betydelse för matematikundervisning

De olika definitionerna av matematisk litteracitet gör det möjligt att problematisera och resonera kring vad skolämnet matematik kan och bör vara. Kanske är det dags att börja diskutera vad för slags matematisk litteracitet unga är behjälpta av för att vara i och ta sig fram i världen.

Referenser

Bishop, A. J. (1988). Mathematics education in its cultural context. Educational Studies in Mathematics, 19(2), 179–191.

Freire, P. (1972). Pedagogy of the oppressed. New York, NY: Herder and Herder.

Jablonka, E. (2003). Mathematical literacy. In J. Bishop, M.A. Clements. C. Keitel, J. Kilpatrick and F.K.S. Leung (Eds.), Second international handbook of mathematics education (pp. 75-102).  Dordrecht: Kluwer Academic Publishers.

OECD (2006). Assessing Scientific, Reading and Mathematical Literacy: A framework for PISA 2006. Paris: OECD Publications.

Steffensen, L., Johnsen-Høines, M., & Hauge, K. H. (2023). Using inquiry-based dialogues to explore controversial climate change issues with secondary students: An example from Norway. Educational Philosophy and Theory55(10), 1181-1192.