När existentiella frågor möter mänskliga rättigheter: religionsklassrummet som demokratilabb

Vad gör vi när eleverna i skolan frågar: “Vad är rätt och rättvist?” “Spelar religion någon roll?” “Hur ska vi leva tillsammans?” Detta är viktiga existentiella frågor som berör – och som formar oss som både människor och medborgare. I denna blogg vill vi lyfta fram ett par saker som vi särskilt fokuserar på i en antologitext som kommer att publiceras under våren 2026 och som handlar om religionskunskapsämnets roll i att främja mänskliga rättigheter.

Sverige idag är ett samhälle som ofta beskrivs som ett av världens mest sekulariserade. I den internationella undersökningen World Values Survey placerar sig Sverige högt när det gäller sekulära värderingar. (Thurfjell och Willander; World Values Survey 2023) Samtidigt är Sverige ett av de mest mångreligiösa länderna i Europa (Ericson von Bahr 2021) och karaktäriseras av etnisk kulturell och religiös mångfald. Vi kan också se att religion har fått en alltmer framträdande plats i det offentliga rummet och somliga menar att ämnet har blivit mer känsligt och laddat. Vi kan därför säga att behovet av kunskap och förståelse för mångfalden av kulturer, religioner och olika sätt att leva har ökat i samhället i stort. Ämnet religionskunskap blir i detta sammanhang särskilt betydelsefullt för att utforska både det sekulära och mångreligiösa samhället. Här kan existentiella frågor om mening, identitet, etik och moral möta mänskliga rättigheter och värdegrundsfrågor på ett sätt som stärker demokratin i praktiken.

Det finns aktuell forskning som visar att unga i Europa både stödjer demokrati och mänskliga rättigheter, men också att de samtidigt ifrågasätter hur detta tillämpas i verkligheten. Unga uppmärksammar och är intresserade av konflikter om till exempel jämställdhet och kulturell mångfald och de efterfrågar mer delaktighet, utbildning och samtal kring dessa frågor. Ett viktigt resultat i en europeisk forskningsrapport från år 2024, Young People’s Understanding of European Values: Enhancing Abilities, Supporting Participation and Voice, är att unga inte upplever värderingar som statiska utan som kontextbundna och förhandlingsbara. Dagens unga i skolan vill inte bara veta vad värdegrund(-er) är. De vill också prata om hur dessa värderingar kan fungera i deras liv (Ross et al 2024).

Varför behövs religionslitteracitet och religionskompetens?

Det är i detta sammanhang särskilt angeläget att lyfta fram det vi kallar religionslitteracitet, på engelska religious literacy, som också kan översättas med religiös läskunnighet eller religionskompetens (Liljefors Persson och Franck 2025). Religionskompetens handlar om att känna till olika religioner och livsåskådningar samt att förstå variationen både inom och mellan religiösa traditioner. Det handlar också om att kunna samtala om skillnader och likheter och se hur religion samspelar med kultur, etik, och rättigheter i samhället. Att utveckla sin religionskompetens innebär att utveckla både kunskaper och färdigheter om religion, etik och livsfrågor, vilket ger en grund för att kunna navigera i vårt sekulariserade och mångreligiösa samhälle.

En angelägen undervisning i ämnet religionskunskap och även i utbildning för blivande lärare i religionskunskap kan med fördel kopplas till mänskliga rättigheter och medborgerlig bildning. Ett sätt kan då vara att i undervisningen fokusera på kraftfull kunskap och inkluderande undervisning. Detta handlar om att bland annat välja ett ämnesinnehåll där kunskaper om religioner, etik, barnkonventionen och mänskliga rättigheter samt centrala begrepp och kritiskt tänkande är centralt. Men det handlar också om att arbeta med inkluderande undervisning där deliberativa samtal får utrymme i klassrummet och kanske särskilt i relation till kontroversiella frågor. Då är det angeläget att man bygger en miljö i klassrummet med trygg samtalskultur och tydliga ramar för hur man kan diskutera så att eleverna kan och vågar känna sig delaktiga. Vi menar att en undervisning som grundas i ett fokus på existentiella frågor, kraftfull kunskap och inkluderande undervisning, kan stärka elevernas förutsättningar att bli aktiva medborgare som har förmåga att delta, tänka kritiskt och agera i ett demokratiskt samhälle.

Referenser

Ericson von Bahr, V. (2021). ”Offentlig sektor i ett mångreligiöst Sverige: en inventering av kunskapsbehoven”. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-44286.

Franck & Liljefors Persson (2025) Ämneslitteracitet och kraftfull kunskap. I Franck, O., Liljefors Persson, B., & Löfstedt, M. Att undervisa i religionskunskap. Didaktik och metodik för ämneslärare. Lund: Gleerups, s. 47-62.

Ross, A. & Loughran, T. et al., (2024) Young People’s Understanding of European Values: Enhancing Abilities, Supporting Participation and Voice (Report of Working Group 1 of the Jean Monnet Network Project: Citizenship Education in the Context of European Values: CitEdEV, 2024) https://citedev.eu/wp-content/uploads/Young-Peoples-Understanding-of-European-Values-Enhancing-abilities-supporting-participation-and-voice.pdf

Thurfjell, D., & Willander, E. (2023). Ärvd eller erövrad sekularitet? Sekulär identitet bland postmuslimer och postkristna i Sverige: [Inherited or acquired secularity? Secular identity among post-Muslims and post-Christians in Sweden]. Sociologisk forskning, 59(4), 417–446. https://doi.org/10.37062/sf.59.23768.

World Values Survey (2023) ”The Inglehart-Welzel World Cultural Map – World Values Survey 7”. http://www.worldvaluessurvey.org/