Den här artikeln bygger på forskning om läspraktiken i en bokcirkel med vardagliga läsare. Bakgrunden är det växande gapet mellan professionell läsning inom akademin, som ofta beskrivs som kritiskt distanserad och analytisk, och vardagliga läsares läsning, som ofta karaktäriseras som uppslukande, naiv och okritisk. Bristen på forskning på detta område har noterats av flera forskare (Felski, 2008, Miall, 2006; Persson, 2011). Syftet med studien är att förstå de karaktäristiska dragen i bokcirkelns läspraktik och det meningsskapande som sker i den. Fallstudien genomfördes i en bokcirkel med sju kvinnor som träffades regelbundet för att samtala om fiktion. Materialet består av dokumenterade träffar, intervjuer med samtliga deltagare och observationsanteckningar förda i när anslutning till träffarna. Resultatet visar en mångfacetterad läspraktik, å ena sidan präglad av uppslukande läsning kopplad till starka känslomässiga upplevelser, å andra sidan av reflektion och kritisk analys av både fiktionen och världen utanför den. Läspraktiken påverkar deltagarnas reflektioner över det egna livet och det samhälle de lever i på ett många gånger avgörande sätt. Resultatet kan ge värdefulla insikter också i ett litteraturdidaktiskt perspektiv.