Språkpraktik i svenska för invandrare – en väg till inkludering och språkutveckling?

För vuxna migranter som läser svenska för invandrare (sfi) beskrivs ofta språket som en nyckel till att navigera i samhället, skapa relationer och hitta arbete. Samtidigt förutsätter språkutveckling att elever får tillgång till sammanhang där de kan använda språket på ett meningsfullt sätt. En metod som har prövats i Sverige är att kombinera sfi-undervisning med erfarenheter på arbetsplatser i syfte att främja elevernas språkutveckling – så kallad språkpraktik.

I en studie undersökte jag en satsning på språkpraktik som innebar att eleverna erbjöds praktikplatser på till exempel äldreboenden, förskolor, kök och lager (Walldén, 2024a). Resultaten visade att många elever uppskattade möjligheten att använda svenska utanför klassrummet. De fick chans att interagera med svensktalande kollegor och kunder, vilket eleverna upplevde kunde stärka både språkutvecklingen, självförtroendet och känslan av inkludering.

Olika praktikplatser – olika förutsättningar

Men erfarenheterna skiljer sig åt beroende på var praktiken skett. Elever på förskolor och äldreboenden rapporterade ofta om rika möjligheter att tala svenska, inklusive socialt småprat. En elev som placerades på en fritidsgård noterade att ungdomarna pratade slang och tyckte att han fick lära sig ”språket från staden”, medan en elev som först placerades i receptionen på en vårdcentral lyckades få igenom sitt önskemål att i stället följa med läkarna, föra anteckningar och lära sig medicinska termer – en riktigt fullträff eftersom eleven satsade på en karriär inom vården.

Vissa elever uttryckte dock upplevelser av isolering. En elev som praktiserade i ett kök undrade ironiskt om han skulle prata med köksredskapen, medan två elever på ett lager uppgav att de mest talade med varandra. Således går det alltså inte att ta för givet att arbetsplatser ger goda möjlighet att träna språket, vilket även Sandwalls (2013) studie om sfi-elevers praktik har visat. Eftersom varje elev hade en utsedd handledare och kontaktperson på praktikplatsen var det i vissa fall möjligt att föra en dialog om upplevda problem och komma fram till gemensamma lösningar.

Att knyta samman arbetsplatserfarenheter och klassrumspraktik

Praktikplatser och språklassrum är två olika arenor för språkutveckling. Tanken med språkpraktik är att bygga broar mellan dem genom att praktikerfarenheterna förbereds och följs upp. I uppföljande studier har jag belyst konkreta strategier den deltagande läraren använde sig av. En sådan strategi var att ge eleverna praktikuppgifter som ställde krav på muntlig framställning. När eleverna berättade om olika praktikerfarenheter för varandra lyfte läraren fram kvaliteter och förbättringsområden i deras presentationen. Till exempel uppmuntrade läraren eleverna att använda bisatser och sambandsord när de berättade om sina arbetsuppgifter och resonerade om olika regler på arbetsplatsen, vilket jag har belyst i en särskild studie som byggde på ett nordiskt samarbete (se Walldén m.fl., 2025).

I samarbete med mig som forskare utvecklade läraren även en ordförrådsuppgift som innebar att eleverna skrev ned nya ord de mötte under språkpraktiken, bearbetade dem på olika sätt (t.ex. genom översättningar och synonymer), samt presenterade några utvalda ord för varandra. Detta gav upphov till rika samtal om vad ord betyder i olika sammanhang (Walldén, 2024b). Ett samtal om den fasta ordkombinationen ”obekväm arbetstid” blev ett tillfälle att tillsammans utforska att ordet ”obekväm” har både konkreta och mer överförda betydelser beroende på vilket ord det kombineras med. Det blev också tydligt att betydelsen av ”mäktig” ändras när ordet beskriver en maträtt, samt att ordet ”hållbar” inte kan användas för att beskriva människor – till skillnad från ”uthållig”.  Sådana kontextberoende betydelser av ord och ordkombinationer förbises ofta i språkundervisning (Henriksen, 2014).

Avslutning

Studierna ger sammantaget stöd för att språkpraktik kan ge förutsättningar för språkutveckling. För att det ska vara möjligt krävs dock både goda samarbeten med praktikplatser och språkutvecklande undervisningsstrategier. För social och språklig inkludering krävs även rika möjligheter till samtal både i och utanför klassrummet.

Referenser

Henriksen, B. (2014). Research on L2 learners’ collocational competence and development – a progress report. I C. Bardel, C. Lindqvist, & B. Laufer (Red.), L2 vocabulary acquisition, knowledge and use: New perspectives on assessment and corpus analysis (pp. 29–56). EUROSLA.

Sandwall, K. (2013). Att hantera praktiken: Om sfi-studerandes möjligheter till interaktion och lärande på praktikplatser. Doktorsavhandling. Göteborgs universitet.

Walldén, R., Eiesland, E. A., & Laake, S. (2025). Supporting adult L2 learners’ contextualized grammar knowledge and presentation skills when working with tasks related to work placements. L1-Educational Studies in Language and Literature, 25(1), 1-29. https://doi.org/10.21248/l1esll.2025.25.1.830  

Walldén, R. (2024a). Adult migrants’ voices about learning and using Swedish at work placements in basic language education. Studies in the Education of Adults, 56(1), 43–65. https://doi.org/10.1080/02660830.2023.2246763  

Walldén, R. (2024b). Contextual elaborations and shifts when adult L2 learners present and discuss workplace-related vocabulary. Linguistics and Education, 80, 1–16. https://doi.org/10.1016/j.linged.2024.101272