Forskningskommunikation i klassrummet

Intresset för skolans NO-ämnen bland 15-åringar är låg i många västländer, enligt bland annat PISA-studierna (t.ex. OECD, 2016; 2019). Andra studier pekar på stort intresse och engagemang för ny forskning, tekniska tillämpningar och vetenskap som kommuniceras på ett populariserat sätt (t.ex. Davidsson, 2009). Utifrån dessa resultat borde det vara fruktbart att inkludera ny naturvetenskaplig och teknisk forskning i skolans NO-undervisning.

I Europa investeras ansenliga summor i storskalig forskningsinfrastruktur och centraliserade forskningsanläggningar. Dessa används av forskare från institutioner över hela världen för att bedriva forskning och öka vår kunskap, i framkant. Det är viktigt att allmänheten får veta vad anläggningarna är till för och varför de är värdefulla. En fråga för dessa storskaliga projekt är därför, utöver att bedriva forskning, att engagera allmänheten samt att bygga upp och upprätthålla allmänhetens förtroende för forskning.

Förutom att arbeta med människor och skolor geografiskt nära dessa platser tror vi att anläggningarna kan spela en meningsfull roll genom att presentera det verkliga sättet som forskare arbetar och samarbetar globalt i 2000-talets forskning. De kan även fungera som stöd i lärares professionella utveckling, ge verkliga sammanhang för lärande och lyfta fram verkliga människor och karriärer.

Beskrivning av vårt projekt

Projektet Accelerating Teaching – approaching particle accelerators and new scientific research through online professional development, syftar till att möta det låga intresset för NO i skolan parallellt med ungdomars intresse för ny forskning genom att erbjuda europeiska lärare i högstadiet och gymnasiet möjligheter till fortbildning. Genom projektet kan lärarna fördjupa sina kunskaper kring ny forskning inom olika områden såsom ekologi, teknik, biokemi eller materialvetenskap, men även lära sig om fysiken bakom partikelacceleratorer. Detta görs i ett Erasmus+-projekt där olika europeiska aktörer* samarbetar kring att skapa digitala lär-resurser och förslag på lektionsupplägg som kan användas i klassrummet.

Tillgång till material från projektet

Allt material håller just nu på att samlas i en så kallad Massive Open Online Course (MOOC) som blir tillgänglig under hösten 2023. Där finns även möjligheter att ta del av olika forskares berättelser om sitt arbete. Berättelserna kan användas i klassrummet och visa med vilka frågeställningar forskare arbetar, inom en lång rad ämnesområden, och hur de samarbetar globalt. Filmerna lyfter fram verkliga människor och karriärer. För kursen utvecklas digitala lär-resurser såsom ett lektionsanpassat online-spel Race to Space samt en augumented reality app AcceleratAR. Båda syftar till att visualisera olika aspekter av forskning kring partikelacceleratorer samt fysiken bakom. Kursen är utprövad av yrkesverksamma lärare och förhoppningen är att lärares nya kunskaper och tillgång till lärmaterial ska öka möjligheterna även för resurssvaga skolor och skolor långt ifrån anläggningarna att ta del av och lära sig mer om ny teknisk och naturvetenskaplig forskning.

*Projektet är ett samarbetsprojekt mellan Malmö universitet, Köpenhamns universitet, European Spallation Source, European School Net, Lunds universitet och Experimentarium. Även Liverpool university och CERN är engagerade i projektet som externa partners. Det blir möjligt att anmäla sig till MOOC-kursen via www.eun.org