Att ställa frågor är en del av matematikämnets litteracitet

Många tänker på matematik som ett skolämne där elever främst sitter och räknar enskilt. Det handlar om att utföra matematiska procedurer, göra uppställningar med siffror i raka rader, komma fram till det rätta svaret. Men detta ger inte en sann bild av verkligheten, eftersom det finns fler matematiska förmågor som elever behöver utveckla – såsom resonemangsförmåga, kommunikationsförmåga och problemlösningsförmåga. Här spelar matematisk dialog och att ställa matematiska frågor stor roll.

Olika sorters matematiska frågor

För att utveckla den matematiska dialogen kan det vara bra att kunna identifiera olika typer av matematiska frågor. Frågorna har olika syften och kan ställas av både elever och lärare. Till exempel:

  • Frågor för att inkludera de som är tysta (Hänger du med? Ska vi börja?)
  • Frågor för att förstå vad uppgiften handlar om eller för att identifiera matematiska begrepp och metoder (Vilken information vet vi? Vad är en radian?)
  • Frågor som en del av problemlösningsprocessen (Ska vi prova lösa med en ekvation? Vad tror ni om den här strategin?)
  • Frågor för att tänka högt eller omformulera (Vad händer om vi…? Menar du såhär…? Lyssnar ni…?)
  • Frågor för att utmana eller utvärdera (Blir detta verkligen rätt? Kan vi lösa uppgiften på något annat sätt?)

(Fritt utifrån IC-modellen, Alrø & Skovsmose, 2004)

Vilken sorts frågor ställer elever? Vilken sorts frågor ställer de inte?

Elever kan ibland vara ovilliga att ställa frågor. Att fråga kan vara ett sätt att visa att man inte kan. Samtidigt är frågor en del av den naturliga problemlösningsprocessen och utan frågor uppstår ingen nyfikenhet på andras tankar. Därför kan det vara viktigt att uppmuntra elever att ställa frågor och att tydliggöra att det finns inga dumma frågor som handlar om matematik.

Som lärare är det också viktigt att gå in i en utforskande gemensam matematisk process med eleverna. Frågar vi ”Vad är 2+3?” så vet vi redan att svaret är 5, och då är det mest en kontrollfråga. Frågar vi istället ”Vad tänker du nästa steg kan vara?” eller ”Varför är det så?” eller ”Finns det fler sätt som vi kan tänka på här?”, så är frågorna mer öppna och utforskande.

I ett forskningsprojekt som jag nyligen genomförde tillsammans med tre lärare, såg vi hur elever ställde hur-frågor med fokus på att komma fram till rätt svar. När de väl löst uppgiften, så avstannade den matematiska dialogen. Eleverna ställde få utmanande eller utvärderande frågor. Istället blev det lärarens uppgift att utmana elevernas tänkande i problemlösningsprocesserna och ställa de viktiga varför-frågorna som fick eleverna att tänka till lite extra.

Varför är matematiska frågor viktiga?

Frågor i matematikundervisningen är inte bara till för att fördjupa problemlösningsprocessen, utan kan även ha andra funktioner, såsom att inkludera alla elever i matematiska samtal. Genom att ställa en fråga, och lyssna på svaret, visas ett intresse för den andras tänkande. Frågor kan också främja kritisk matematisk litteracitet – att ifrågasätta främjar både den egna och andras kritiska tänkande – eller vad tror du?

Referenser

Alrø, H., & Skovsmose, O. (2004). Dialogue and learning in mathematics education: intention, reflection, critique. Kluwer.

Sjöblom, M. (2022). Promoting mathematical dialogue: Students’ and teachers’ listening, questioning and participation. Malmö studies in Educational Sciences No. 94, doctoral dissertation in education. Malmö university.
https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1628049&dswid=-7321

Sjöblom, M., & Meaney, T. (2021). “I am part of the group, the others listen to me”: Theorising productive listening in mathematical group work. Educational Studies in Mathematics 107(3), 565– 581. https://doi.org/10.1007/s10649-021-10051-2

Sjöblom, M., Valero, P. & Olander, C. (2023). Teachers’ noticing to promote students’ mathematical dialogue in group work. Journal of Mathematics Teacher Education 26, 509–531. https://doi.org/10.1007/s10857-022-09540-9