Förutsättningar för ämneslitteracitet när författare och andra professionella deltar i den tidiga läs- och skrivundervisningen

En viktig del i utvecklingen av ämneslitteraciteter är att elever får möjlighet att lära av experter och använda sina kunskaper i kommunikativa sammanhang som sträcker sig bortom klassrummet. I grundskolan undervisar dock lärare i många ämnen och kan därför inte vara specialister inom alla områden. Vad händer i den tidiga skrivundervisningen när elever möter andra professionella?

Det är en stor utmaning för skolan att skapa likvärdiga möjligheter att delta i meningsfulla läs- och skrivpraktiker. Studier visar att dessa möjligheter ofta är mest begränsade för elever med störst behov (OECD, 2023). I denna text presenterar vi två studier från skolor i språkligt heterogena områden som genom olika samarbeten försökt stärka elevers skrivförmåga och självbilder som skribenter.

Inspiration och stöttning för berättelseskrivande

I en studie följde vi ett bokprojekt i två klasser i årskurs 3 där lärare, skolbibliotekarie och barnboksförfattare tillsammans arbetade med elevernas berättelseskrivande. Under några veckor skrev eleverna egna berättelser som senare samlades i en gemensam bok och presenterades vid ett boksläpp.

Studien visar hur skrivundervisningen kan få nya dimensioner när elever möter flera aktörer kring skrivande. Både bibliotekarien och författaren arbetade med vad som gör en berättelse engagerande: hur en berättelse byggs upp, hur ett problem driver handlingen framåt och hur spänning och gestaltningar kan få läsaren att leva sig in i historien.

Författaren betonade också fantasi och idéutveckling och uppmuntrade eleverna att använda oväntade händelser och inspiration från andra berättelser och från verkliga personer. 

Eleverna mötte därmed olika perspektiv på skrivande. Bibliotekarien lyfte fram struktur och interpunktion, medan författaren betonade kreativitet och berättarglädje samtidigt som hon visade hur en typisk berättelsestruktur kan kopplas till en dramaturgisk kurva. När elevernas texter dessutom publicerades i en bok fick skrivandet en verklig mottagare. Eleverna skrev inte bara berättelser – de fick också bygga en självbild som författare.

Poesiundervisning i samverkan

I en annan studie följde vi ettpoesiprojekt i årskurs 6 som även det byggde på ett samarbete mellan lärare och skolbibliotekarie. Inspiration hämtades från ”En bro av poesi” (Boglind & Nordlund, 2024) som är ett samarbete mellan Skolverket och Svenska Akademien. Skolbibliotekarien beskrev syftet som, förutom att utforska poesigenren, att stärka elevernas resultat på det nationella provet, där poesidelen ofta utgör svårigheter. Arbetssättet gick till så att eleverna fick sätta sig in i genrens karakteristiska drag för att sedan skriva en egen dikt.

Vid klassrumsbesöket modellerades diktskrivandet genom att några dikter som skrevs av föregående sjätteklassare lästes upp och eleverna fick komma med tankar om hur dikten fick dem att känna sig. Under diktskrivandet betonades att dikten gärna ska beskriva en känsla och att den inte behöver följa en viss struktur, så som andra texttyper. Bibliotekarien beskrev att målet var att eleverna skulle våga läsa upp sin egen dikt högt för klassen trots att detta är utlämnande. Även i detta projekt publicerades elevernas dikter i en fysisk bok och i en poetry slam där vissa av elevernas dikter lästes upp inför publik.

Avslutning

De beskrivna projekten utgjordes av samarbete mellan lärare och skolbibliotekarie kring olika aspekter av läsande och skrivande. I dessa kan vi tydligt se hur intresset för läsning och skrivande stärks samtidigt som undervisningen riktas mot det centrala innehållet i kursplanen för svenska och svenska som andraspråk (lgr 22).

Den tvärprofessionella ingången till temat uppfattas därmed bidra med kompletterande kompetens som engagerar eleverna i strukturerade aktiviteter vilka har goda utsikter att främja deras ämneslitteraciteter under experters vägledning. Eleverna fick möjlighet att utveckla ämnesspecifika förmågor och textkunskaper som bedöms i nationella prov samtidigt som de fick pröva på att vara författare och skriva för en publik. Undervisning med dessa inslag kan vara både kunskapsutvecklande och identitetsstärkande. 

Tillkännagivanden

Forskningen vi rapporterar från har erhållit stöd från Nationellt FoU-nätverk för verksamheter med stora utmaningar samt av Utbildning, lärande, forskning (ULF).

Referenser

Boglind, A. & Nordlund, A. (2025). Svenska Akademin.

OECD. (2023). PISA 2022 results (Volume I): The state of learning and equity in education. OECD Publishing. https://doi.org/10.1787/53f23881-en