Translanguaging (TL) har snabbt blivit ett centralt begrepp inom flerspråkighetsforskning,inte minst i Sverige (Fuster & Bardel, 2024). Internationellt har det påpekats att definitionerav begreppet är vaga, ofta formulerade i relation till kodväxling (Auer, 2022; MacSwan,2017; Treffers-Daller, 2024), och att TL-forskningen nästan uteslutande använder kvalitativmetod (Huang & Chalmer, 2023; Prilutskaya, 2021). Mot denna bakgrund genomför vi, ienlighet med Prismas riktlinjer (www.prisma-statement.org), en systematisk litteraturöversiktmed syfte att beskriva hur TL-begreppet definieras och operationaliseras i svenskskolforskning. Med söksträngen “transspråkande OR translanguaging” identifierades 147vetenskapligt granskade publikationer i SwePub. I översikten inkluderas de 88 empiriskastudier som fokuserar på TL i en svensk utbildningskontext. Analysen visar att dennaforskning i stora drag speglar den internationella TL-forskningen. Definitionerna av detcentrala begreppet varierar stort – TL beskrivs som något människor gör, som en pedagogiskmetod, som en teori om flerspråkighet eller som en generell lingvistisk teori – och inte sällandefinieras begreppet i förhållande till kodväxling. Metoderna är med få undantag kvalitativa.Utifrån dessa resultat, och i relation till Fuster och Bardels (2024) analys, diskuterar vi hursvensk TL-forskning kan förhålla sig till den internationella kritiken. Eftersom forskningenhar fått stort genomslag och bidrar med viktiga perspektiv är det centralt att den fortsätter attutvecklas såväl teoretiskt som metodologiskt.