Begreppet translanguaging (TL) refererade ursprungligen till en pedagogisk praktik som på ett strukturerat sätt involverar två språk (Williams, 1994). I takt med att begreppets innebörd vidgats avsevärt, särskilt under det senaste decenniet, har det också vunnit stort inflytande inom flerspråkighetsforskning, utbildningsvetenskap och relaterade fält. Enligt Mazak (2017) kan TL i dag referera till en ideologi, en teori, en pedagogik, en språkpraktik samt en transformativ process. Kritik som de senaste åren riktats mot TL-forskningen fokuserar dels på att det centrala begreppet definieras vagt, dels på att teoretiska antaganden – som att flerspråkiga individer inte lagrar språk som separata mentala system – inte förhåller sig till tidigare forskning om flerspråkighet; inte minst är det slående att TL-forskningen i hög utsträckning förbiser den omfattande litteraturen om kodväxling. Med denna kritik som utgångspunkt genomförs en systematisk litteraturöversikt av 152 vetenskapliga publikationer, kopplade till svenska lärosäten, med fokus på hur TL definieras och beskrivs. Analysen, som baseras på Mazaks fem betydelser, visar att TL oftast beskrivs som en språkpraktik eller som en pedagogisk praktik. Beskrivningar av TL som ’ideologi’, ’teori’ eller ’transformativ process’ är betydligt färre och mer indirekt formulerade. Ibland är definitionerna knapphändiga, andra gånger vaga. Litteratur om kodväxling refereras sällan, och det råder oenighet beträffande relationen mellan TL och kodväxling. Utifrån dessa resultat diskuteras begreppets vetenskapliga värde och dess möjliga framtida utveckling. Vi föreslår att det är i sin ursprungliga betydelse – som ’pedagogisk praktik’ snarare än som ’teori’ – som begreppet TL kan ha en transformativ potential.