Så en människa är inte en artefakt?
- September 4, 2023
- Johan Lind
Den här berättelsen börjar i en liten del av världen, en klassrumsaktivitet i teknikämnet, där eleverna tillsammans undersöker hur världen runt dem är beskaffad.
Vad pratar eleverna om i teknik?
Jag kliver in i ett årskurs 2-klassrum där huvudfokus ligger på att utveckla elevernas förmåga att förstå och utvärdera teknik. Arbetet har precis inletts, och läraren vill att eleverna ska fundera utifrån frågan ”Vad är teknik?”. Läraren ger eleverna uppdrag att dokumentera genom att fotografera teknik i klassrummet. Eleverna fotograferar olika artefakter de uppfattar som teknik. Deras bilder används sedan vid efterföljande samtal. Där visar de bilderna, motiverar och argumenterar varför dessa representerar teknik. I det uppföljande helklassrumssamtalet kan det låta så här:
| Läraren: | Vad är teknik? |
| Mahmud: | Dator, telefon, ipaden |
| Läraren: | Ok. Varför är det teknik? |
| Sara: | För att det är elektriskt |
| Läraren: | (förtydligar) menar du att den behöver elektricitet för att fungera? |
| Sara: | Ja. |
| Läraren: | De exempel ni gett kallar vi för tekniska artefakter. De växer inte i naturen, människan har tillverkat dem. För att det ska vara en teknisk artefakt måste det finnas en teknisk komponent som tillverkats av oss. Till exempel i datorn finns kretskort som gör att datorn fungerar. |
| Kim: | Så en människa är inte en artefakt? |
| Läraren: | Nä. Men fundera vidare på om människan får en pacemaker inopererad. Är människan då en teknisk artefakt? Prata i er grupp! |
Samtalet ovan är ett sammanfattande utdrag från min studie kring hur årskurs 2 elever utvecklar förståelse för teknik.
Genom att ställa olika typer av frågor (till exempel kontrollerande, fördjupande eller utmanande) och låta eleverna diskutera tillsammans, stöttas och breddas deras förståelse av begreppet teknik. Med andra ord så tränas eleverna i att förstå teknik och att utvärdera teknikens påverkan på människa, samhälle och natur. På så sätt vidgas elevernas perspektiv på hur världen är beskaffad samtidigt som deras tekniska litteracitet utvecklas.
Vad är teknisk litteracitet?
Teknisk litteracitet beskrivs ofta som förmågan att använda, hantera, utvärdera och förstå teknik. Centralt är också förståelsen för hur teknik formar samhället, hur samhället formar tekniken, hållbarhetsaspekter och etiska perspektiv. Vidare innebär teknisk litteracitet att vi innehar förmågor och kunskaper som gör att vi förstår och kan agera i olika vardagliga situationer där teknik är inblandad, till exempel kunna fatta genomtänkta beslut vad gäller teknikutveckling i relation till hållbarhetsfrågor (ITEA, 2007).
I klassrummet skapar läraren situationer där eleverna på olika sätt får tillfälle att interagera med varandra för att förstå teknik bättre. Läraren kan låta eleverna tränas i att förstå hur artefakter fungerar och vilka drivkrafter som ligger bakom utvecklingen av dem. Därför är det väsentligt att låta dem upptäcka teknik i närmiljön och låta dem upptäcka och identifiera olika tekniska artefakter. Då kan också deras förståelse för begreppet teknik fördjupas till att innefatta förståelsen för hur tekniska system i samhället fungerar.
Elevernas gemensamma samtal, som är en väsentlig del av deras kunskapsutveckling, behöver utmanas och uppmuntras för att deras tekniska litteracitet ska stärkas. Därför behöver läraren möjliggöra en samtalsmiljö där förutsättningar ges för elevernas träning av hur de ska samtala och hur de ska utmana varandras idéer samt acceptera och förstå att alla idéer är värdefulla i en lärandeprocess (Fox-Turnbull, 2018). Det betyder att klassrummet bör vara en plats med ständigt pågående lärande-fokuserade samtal.
Utveckling av elevers tekniska litteracitet
Ovanstående är enbart ett nedslag i en undervisningssituation. Arbetet för att eleverna ska utveckla teknisk litteracitet behöver fortsätta, särskilt som några begrepp i teknikämnet är svårare för elever att förstå än andra. Exempelvis är det relativt enkelt för elever att utveckla förståelse för vad konkreta tekniska artefakter är (objekt). Det klassen arbetar vidare med är att utveckla förståelse av hur (aktivitet), varför (vilja) och vilken kunskap som behövs för att använda, hantera eller tillverka en artefakt (Mitcham, 1994). På så vis vidareutvecklas deras förförståelse av att teknik enbart är tekniska artefakter (objekt).
I ett dylikt sammanhang undersöker jag elevers förståelse av teknik i olika situationer i klassrummet där interaktionerna är en del. Detta kan förhoppningsvis ge lärare nya uppslag och idéer hur teknikundervisningen i grundskolan kan genomföras (Lind, 2019; 2023; Lind, Lundström och Davidsson, 2023). Några av alla de frågor som uppstår kommer jag att besvara i mitt fortsatta arbete kring teknikundervisning och elevers utveckling av teknisk litteracitet.
Referenser
Fox-Turnbull, W. (2018). Classroom Interaction in Technology Education. Classroom Talk in Technology Education. In De Vries (Ed.). (2018). Handbook of Technology Education. Springer International Publishing.
ITEA. (2007). Standards for Technological Literacy: Content for the study of technology. International Technology Education Association.
Lind, J. (2019). Elevers förståelse av tekniska system och designprocesser. Det är tekniskt, ganska svårt och avancerat. Lund Studies in Educational Sciences.
Lind, J. (2023). Primary school students’ perception of technology. Conference paper PATT September 2023 (submitted, not published)
Lind, J. Lundström, M., & Davidsson, E. (2023). Primary school students’ understanding of the manifestations of technology. (submitted article)
Mitcham, C. (1994). Thinking through Technology. The Path between Engineering and Philosophy. The University of Chicago Press.
