Likvärdiga utbildningsmöjligheter förutsätter ökad närvaro i gymnasieskolan

Närvaro i skolan är en förutsättning för att elever ska kunna fullfölja utbildningen. Tyvärr har utvecklingen gått åt fel håll under senare år. Frånvaron ökar och den ökar mest bland elever från mindre priviligierade hemförhållanden.

Effekter av indragen studiehjälp

I Sverige finns än så länge ingen registerbaserad statistik på nationell nivå som ger en fullständig och jämförbar bild av elevers närvaro i gymnasieskolan. Rutinerna för att registrera frånvaro varierar och Skolverket sammanställer inte några uppgifter. Skolorna ska anmäla till Centrala studiestödsnämnden (CSN) om en elev har en ogiltig frånvaro som överstiger fyra timmar per månad.

Enligt uppgifter från CSN har andelen elever som får studiehjälpen indragen på grund av omfattande otillåten frånvaro ökat på senare år. Den senaste mätningen avser läsåret 2023/2024. Under detta läsår fick 38 100 elever, nästan 11 procent av samtliga elever, studiebidraget indraget. Det är den högsta andelen som har uppmätts hittills. Den ogiltiga frånvaron är vanligare bland elever på introduktionsprogram än på nationella program.

Indragen studiehjälp utgör en ekonomisk bestraffning för elever med otillåten frånvaro. I Sverige bötfälls inte elever eller vårdnadshavare till elever som har otillåten frånvaro, något som är vanligt i t.ex. USA där skolplikten även omfattar elever på gymnasienivå. Men indragen studiehjälp kan få allvarliga följdeffekter för berörda familjer – och då främst de mest resurssvaga familjerna. Indragen studiehjälp kan påverka Försäkringskassans beslut om t.ex. bostadsbidrag, flerbarnstillägg och underhållsstöd.

Den sociala bakgrunden påverkar sannolikheten för att fullfölja studierna

Sannolikheten för att fullfölja en gymnasieutbildning påverkas i hög grad av socioekonomiska bakgrundsförhållanden. Enbart fyra av tio unga i Sverige med förgymnasialt utbildade vårdnadshavare uppnår en gymnasieexamen. Folkhälsoinstitutets undersökningar talar också för att barns och ungas hälsa är starkt relaterad till vårdnadshavarnas utbildnings- och inkomstnivå.

Det är väl belagt i både internationell och svensk forskning att utbildningsprestationer i hög grad påverkas sociala villkor på familje- och samhällsnivå. Vårdnadshavarnas utbildningsmässiga och ekonomiska resurser påverkar ungas utbildningsvägar och inkomstutveckling. Ju högre inkomstojämlikhet i samhället, desto lägre social och utbildningsmässig rörlighet. Men familjebakgrunden är inte hundraprocentigt determinerande. Den amerikanske historikern och socialforskaren Richard Rothstein har uttryckt det som att ”demography is not destiny, but students’ family characteristic are a powerful influence on their relative average achievement”. I en artikel från förra året pekade han på några av de omständigheter som i första hand påverkar unga som växer upp i familjer med låga inkomster i socialt utsatta områden och som kan påverka skolnärvaron negativt:

  • En högre andel med hälsorelaterade problem förorsakade av höga koncentrationer av föroreningar i uppväxtmiljön och ohälsosamma matvanor (ensidig, oregelbunden och mindre näringsrik kost).
  • Osäkra boendeförhållanden och återkommande bostadsbyten.
  • Omsorgsansvar för yngre syskon och föräldrar.
  • Extrajobb för att stärka familjeekonomin.
  • Lågutbildade och socialt utsatta föräldrar som i begränsad utsträckning kan ge stöd och uppmuntran i skolarbetet.

Mycket talar för att dessa förhållanden påverkar många elevers förutsättningar även i Sverige, inte minst på introduktionsprogrammen.

Behovet av ett helhetsperspektiv

Sociala förhållanden har en avgörande betydelse barns för ungas närvaro i skolan och möjligheter att uppnå utbildningsmålen. Det finns sedan tidigare en diskussion om vilka effekter förändrade arbetsformer och omfördelning av resurser mellan skolenheter har för att påverka variationer i utbildningsresultat som kan härledas till skillnader i elevers sociala sammansättning. Den här diskussionen går bland annat tillbaka till James S. Colemans utredning i USA under 1960-talet om likvärdiga förutsättningar för utbildning (Equality of Educational Opportunity). Utredningen togs fram i ett historiskt skede präglat av en stark utbildningsexpansion och expansiva sociala reformer (i USA liksom i Sverige). Den något dystra slutsatsen i utredningen var att skillnader i test- och betygsresultat relaterat till etnicitet inte påverkades nämnvärt av att ge mera resurser till skolenheter med en överrepresentation av minoritetsgrupper. Det som verkligen hade effekt var insatser som förbättrade vårdnadshavares hälsostatus, möjligheter att få jobb och goda inkomster – det underlättade skolornas arbete för ökad närvaro och likvärdiga utbildningsmöjligheter.

Referenser

CSN. Statistikdatabasen. Indragen studiehjälp med anledning av ogiltig frånvaro. Rothstein, Richard (2024), The soft bigotry of high expections. To combat the Black-white school achievement gap, remedy persistent segregation, don’t hope for miracle teachers. Economic