”Det är fejk” – inramade samtal om fotografier blir mötesplatser för erfarenheter

Vi är i ett klassrum i årskurs 4 tidigt på hösten. Undervisning pågår. Eleverna är vända mot sin lärare. När läraren projicerar ett fotografi av en makaki-apa på whiteboardtavlan skrattar Damian till. En kort stund senare ber läraren eleverna att tyst fundera på vad som händer på bilden. Då böjer sig Damian fram mot eleven mittemot honom och viskar: ”Det är en apa som tar en selfie”.

En praktiknära studie

Läraren och några av hennes kollegor utforskade under två år hur kameran kan användas som verktyg för att skapa mening och lära i ämnen som svenska som andraspråk, engelska och samhällskunskap. Jag deltog i samarbetet som lektor i Burlövs kommun och samlade dessutom material till mitt avhandlingsarbete inom ramen för lärarnas utvecklingsarbete.

Att vilja se och visa

I arbetet med kameran provade lärarna olika uppgifter utifrån sin förståelse av styrdokument och sina elevers behov. Eleverna fick exempelvis svara på frågor som Vad gör dig glad?, Vad vill du förändra på skolan? och Vad är demokrati? genom att fotografera med kameraappen på sina iPads. När jag analyserade min filmade dokumentation av undervisningen var det tydligt att eleverna gärna ville se och visa fotografier. Interaktionen dem emellan skedde mestadels genom blickar och ansiktsuttryck. Ibland bestod den också av skratt, men sällan av ord (Söderling, 2024). Elevernas sätt att samspela kan förklaras med att de från sin fritid är vana vid att delta i olika former av visuellt småprat med andra (Villi, 2010) och att interagera kring mobila verktygs skärmar (Weilenmann, 2020).

Undervisningens betydelse

I lärarnas utvecklingsarbete såg de ett behov av att utveckla undervisningshandlingar som fick eleverna att också vilja och kunna interagera kring fotografierna genom samtal. I sitt utforskande av olika möjligheter valde lärarna att utgå från och inspireras av metoden Visual Thinking Strategies och de tre frågorna: “What is going on in this picture, text etc.?”; “What is it that you see that makes you say that?”; “What more can we find?” (Nolan, 2022. Se också https://vtshome.org). Det är därför som läraren i det inledande exemplet ber eleverna att fundera på vad som händer på bilden. Efter att eleverna har fått fundera själva får de i uppgift att prata i par och sedan i helklass. I helklass ställer läraren olika former av uppföljande frågor i syfte att få eleverna att också underbygga det de säger.

När undervisning sätter erfarenheter i rörelse

I min analys av detta samtal är det tydligt att lärarens frågor innebär att elevernas erfarenheter sätts i rörelse och synliggörs för läraren och andra elever. Andra elevers yttranden gör Damian uppmärksam på att apans ögonbryn står ut, att det ser ut som att apans ansikte är utanför kroppen och att det är en redigerad bild, eftersom ”en apa kan liksom inte få det smajlet”. Efter varje yttrande ser jag hur Damian återvänder till fotografiet med sin blick och genom hans reaktioner förstår jag att det han menar händer på bilden förändras under samtalets gång. När Damian efter en stund får ordet säger han: ”den e fejk det tycker jag ja. Hundra procent.” Han motiverar det senare med att bilden är ovanlig och att tänderna ser mer ut att vara en kanins än en apas.

Medvetenhet om att fotografier kan redigeras

I detta samtal framkommer således tydligt att dessa tioåriga elever är väl medvetna om att fotografier kan redigeras: när deras tidigare erfarenheter inte överensstämmer med det de ser bedömer de fotografiet som ”redigerat” eller ”fejk”. Samtalet som läraren initierar och leder ger eleverna möjlighet att bli medvetna om tidigare erfarenheter och att utveckla förmågan att dela dem med andra. För Damian innebär det att det att hans initiala tankar om bilden förändras och han ges möjlighet att se och förstå på andra sätt.

Att se en statisk och beständig bild förändras

Jag menar med stöd av min avhandlings resultat att fotografier är särskilt väl lämpade i undervisning när det just handlar om att utveckla en medvetenhet om att olika människor uppfattar och tolkar olika representationer på olika sätt beroende på sina tidigare erfarenheter. När någon genom ett yttrande uppmärksammar oss på en aspekt av ett fotografi som vi inte beaktat kan vi med en enda blick återvända till fotografiet och se hur vad som händer förändras. Damian gör det under samtalet. De andra eleverna som har bedömt fotografiet som redigerat ser det förändras när läraren efter samtalet berättar att fotografiet är en selfie tagen av makaki-apan Naruto.

Fotografier som mötesplatser för olika elevers erfarenheter och portar till nya erfarenheter

Fotografier kan således ge elever möjligheter att synliggöra och dela erfarenheter när lärares undervisningshandlingar sätter erfarenheter i rörelse. Det kan göra fotografier och andra bilder till viktiga mötesplatser för elevers erfarenheter. Jag menar att det är viktigt att i en bildtät samtid använda denna möjlighet och att det dessutom är lärares ansvar att ge elever möjlighet att bli medvetna om att de ser fotografier och andra bilder utifrån de erfarenheter de dittills haft av världen, men att det också finns mer att lära och upptäcka. Det räcker inte att vara medveten om att fotografier kan vara redigerade eller ”fejk” och avfärda det de inte känner igen med den motiveringen. Elever behöver också utveckla en beredskap för att utforska det de bedömer som nytt och få möjlighet att förstå och bli medvetna om fotografiet som uttryckssätt.

Bild: Skärmdump från inspelning av lektion i klass 4yy med fokus på kameraetik i oktober 2021.

Referenser

Nolan, S. (2022). VTS in the English language classroom in Sweden. Educare, 4(4), 127–144. https://doi.org/10.24834/educare.2022.4.6

Söderling, M. (2024). Elever erfar och representerar världen visuellt. En utforskande studie om hur mellanstadieelever skapar mening genom fotografi [Doktorsavhandling, Malmö universitet]. Malmö

Villi, M. (2010). Visual mobile communication: Camera phone photo messages as ritual communication and mediated presence [Doktorsavhandling, Aalto University]. Aalto.

Weilenmann, A. (2020). Multimodal interaktionsanalys. I M. Broth & L.Keevallik (Red.), Multimodal interaktionsanalys (ss. 197–213). Studentlitteratur.