Odontologisk litteracitet hos tandläkarstudenter – en enkät som uttryck för professionell, akademisk och skönlitterär litteracitet
- September 15, 2026
- Henriikka Wilinger
Tandläkarprogrammet är en universitetsutbildning som ställer höga krav på akademisk litteracitet, exempelvis när studenterna skriver sitt examensarbete. Samtidigt är den professionella litteraciteten central i utbildningen. Blivande tandläkare behöver kunna kommunicera så att patienter förstår behandlingsplaner och kollegor kan ta del av journalanteckningar. Tandläkare behöver också kunna bemöta patienter med respekt och empati, vilket kan kopplas till såväl medicinsk humaniora som ”odontologisk literacy”.
Odontologisk humaniora
Medicinsk humaniora är idag en del av läkarutbildningar vid flera svenska lärosäten och har beforskats genom praktiknära studier om läsning av skönlitteratur (Bernhardsson m.fl., 2021). Även odontologisk humaniora har fått framför allt internationell uppmärksamhet (se t.ex. Journal of Dental Humanities). Detta avspeglas också i tandläkarutbildningen vid Malmö universitet, där ett moment med skönlitterär läsning har införts för att utveckla blivande tandläkares etiska ställningstaganden och empatiförmåga. Målet med skönlitteraturmomentet är att tandläkaren ska kunna se ”människan bakom munnen” (Sölve, 2025). Skönlitterär läsning och samtal om det lästa kan därmed förstås som viktiga litteracitetshändelser inom en utbildning som i övrigt till stor del präglas av kliniska kurser.
Oral health literacy
Det finns idag relativt etablerad forskning om oral health literacy, som främst behandlar patienters förmåga att förstå och använda information om munhälsa. Däremot är forskning om professionell litteracitetsutveckling under tandläkarutbildningen betydligt mindre omfattande. Området har visserligen närmats från ett studentperspektiv i en svensk undersökning som visar att akademisk läs- och skrivförmåga ofta tas för given inom högre utbildning. Däremot är det mindre tydligt hur studenter introduceras till de professionella litteracitetspraktiker som krävs i tandläkaryrket. I studien identifieras flera litteracitetshändelser, bland annat att läsa, söka och titta på material på lärplattformen, skriva och följa instruktioner. Den visar också att akademisk och professionell litteracitet är nära integrerade. Däremot saknas svensk forskning som kombinerar skönlitterärt läsande och odontologisk litteracitet. Det är här min pågående studie kommer in.
Enkät om studenternas skönlitterära litteracitetspraktiker
Under tre år (2024–2026) har jag undervisat i ett skönlitteraturmoment på tandläkarprogrammet och observerat studenternas läspraktiker ur litteraturdidaktiska, professionella och akademiska perspektiv. I en pilotstudie har jag påbörjat analysen av en reflektionsenkät som 79 studenter genomförde efter litteraturmomentet förra hösten. Syftet var dels att undersöka hur studenterna utvärderade projektet och undervisningen, dels hur de formulerade reflektioner och självskattningar kring läsningen och de lärarstyrda diskussionerna om Lisa Ridzéns roman Tranorna flyger söderut (2024). Boken har en tydlig anknytning till en potentiell äldre patient och därmed till tandläkaryrket. Momentet utformades i samarbete med en tandläkarlärare och bestod av en föreläsning, instuderingsfrågor och två diskussionsseminarier i smågrupper. Därtill skapade jag en enkät för att fånga skriftliga reflektioner.
En första analys av enkätsvaren visar flera intressanta spår. Många studenter betraktar läsningen som en viktig professionell erfarenhet. Andra såg den främst som ett tidskrävande moment som tog fokus från de ”riktiga studierna”. Skillnaderna syntes inte bara i vad studenterna skrev utan också i hur de skrev. Vissa utvecklade abstrakta resonemang och använde ett mer akademiskt språk, medan andra snarare skrev talspråkligt och informellt. De senare tycktes också i högre grad betrakta bokläsning som en fritidssysselsättning, och såg inte relevansen i litteraturen i relation till sitt framtida yrke.
Professionellt skrivande
Ett oväntat resultat var att en stor del av svaren dessutom präglades av professionell litteracitet, uttryckt i en stil som påminde om journalanteckningar. Förkortningar som pat. och o förekom frekvent, liksom satsradningar, meningsfragment och andra drag som avviker från akademiska skrivkonventioner. Detta är särskilt intressant i relation till frågan om hur olika litteracitetspraktiker möts inom tandläkarutbildningen.
Flerspråkiga studenter
Studien har också en tydlig koppling till vuxnas flerspråkighet och andraspråksutveckling i akademiska kontexter. Målgruppen var språkligt ytterst heterogen; 86 procent av de deltagande definierade sig som andraspråkstalare. I materialet förekom många så kallade andraspråksfel, bland annat avvikelser från svenska stavnings-, syntax- och böjningskonventioner, men också egna reflektioner över skönlitteraturens potential för läsförståelse och språkutveckling i ett andraspråk.
En pågående artikel
Det mångfacetterade materialet är litet men ger möjligheter att urskilja tendenser i skärningspunkten mellan litteraturdidaktik, akademisk litteracitet och professionell, odontologisk litteracitet. Den fortsatta analysen kan därför bidra både till forskningen och till utvecklingen av lärarens didaktiska praktik. En central fråga är vilken roll skönlitteraturläsning kan spela för blivande tandläkares professionella utveckling – inte minst deras förmåga att möta patienter och kollegor med empati och ha ett etiskt förhållningssätt. Kanske kan denna humanistiska förmåga ses som en odontologisk literacy-praktik.
Referenser
Bernhardsson, K., Lundin, I., & Stenbeck, E. (2021). Litteratur och läkekonst: Nio seminarier i medicinsk humaniora. Makadam förlag.
Lindberg, V., Louca Jounger, S., Christidis, M., & Christidis, N. (2021). Literacy as part of professional knowing in a Swedish dental education. BMC Medical Education, 21, 373. https://doi.org/10.1186/s12909-021-02800-x
Sölve, J. (2025). Skönlitteratur, normer och bemötande. Föreläsning. Odontologiska fakulteten. Malmö universitet.